22. Del 2
Olivias POV
- ARE YOU GUYS TOGHETER?
- WHAT'S YOUR NAME?
- HOW LONG HAVE YOU BEEN DATING?
Jag blev förvånad över alla frågor som hade ställts så fort till mig. Vad hade dem med det här och göra? Fast juste, jag var ju med Niall. Åh herregud! Det kommer ju publiceras överallt! Jag kollade upp på Niall. Han kollade inte tillbaks utan mer någonstans framåt. Jag tror han försökte få ur oss ur den stora folkmassan av paparazzis.
Jag kände hur han greppade ett hårt tag runt min handled och bokstavligt talat drog med mig. Och jag kunde ju inte göra något annat än att hänga med. Tillslut så kände jag hur det skingrades runt omkring mig.
Jag kände hur han greppade ett hårt tag runt min handled och bokstavligt talat drog med mig. Och jag kunde ju inte göra något annat än att hänga med. Tillslut så kände jag hur det skingrades runt omkring mig.
- TAXI!! Niall's röst hade inte riktigt någon känsla, inte hat, inte glädje. Den var bara tom. En taxi stannade framför oss och Niall förde in mig i bilen och klev sedan in själv. Ingen av oss sa ett ända ord på hela resan hem.
Amys POV
Jag satt på en bänk i en park någonstans. Jag vet inte varför men jag känner mig så förådd. Men nu i efterhand så känner jag mig så larvig. Jag tror jag inte skulle kunna möta Harrys vackra ansikte igen. Men jag skulle vilja. Vilja krama om honom, vara med honom. Jag skulle vilja så gärna. Men jag visste ju inte ens var han var. Och somsagt så skulle jag ALDRIG kunna se hans ansikte igen. Särskilt inte om Taylors ansikte var brevid... Dem kanske satt hemma hos varandra och myste just nu? Och själv satt jag här, ensam. Jag bet mig på insidan av läppen för att inte börja gråta. "suck". Tillslut kände jag ändå en ensam tår falla ner för min vänstra kind. Vad har jag gjort?
Harrys POV
Jag vaknade upp och kollade mig förvirrat omkring.
- Morning! Det var Ed's röst.
- Oh, uhm.. Hi. Svarade jag lite förvirrat men insåg ganska snart hur läget var.
- I made some breakfast for you, if you want.
- Uhm.. Actually I'm not so hungry.
- Oh, well! It's Okey, I just eat it by myself!
Jag skrattade lite tyst för mig själv. Men jag blev snabbt allvarlig när jag tänkte på vad som hänt. Jag gick ut mot hallen och drog på mig min jacka och mina skor.
Jag skrattade lite tyst för mig själv. Men jag blev snabbt allvarlig när jag tänkte på vad som hänt. Jag gick ut mot hallen och drog på mig min jacka och mina skor.
- I need some air, I'll see you around. Sa jag snabbt innan jag öppnade dörren och gick ut.
...
Jag hade gått ett tag och kände att jag behövde vila lite, och som tur var så visste jag en park som hade väldigt bekväma bänkar. Jag började gå mot den och tillslut var jag äntligen framme. Alla bänkar var i princip upptagna av barnfamiljer utom en. Där satt bara en tjej. Jag började gå mot den för att sätta mig där. Då jag plötsligt fryser till. Det är Amy.
Amy.. Vad gjorde hon här? Och ensam. Hon satt med huvudet nervinklat och hon såg ganska deppig ut. shit... Jag skulle bara vilja krama om henne. Hon såg så ensam ut. Men hon skulle antagligen bara slå mig. Vågade jag? Jag märkte att många av barnfamiljerna började gå, jag tog det som ett tecken. Jag måste säga något! Jag började gå mot henne och tillslut så stod jag framför henne, med händerna i fickorna. Jag harklade mig tyst men hon verkade märka det för hon tittade upp.
- H... Ha.. Harry..? Det syntes att hon hade gråtit. Jag bet mig osäkert i läppen.
- Mm..
Ingen sa något mer. Men plötsligt så tällde hon sig upp. Jag var beredd på att få en smäll eller att hon skulle dra. Men det gjorde hon inte. Hon bara stod där. Mitt hjärta dunkade fortare och fortare. Vad skulle man göra nu..? Men jag behövde inte tänka så mycket mer för plötsligt så kände jag ett par varma läppar möta mina. Jag blev alldeles varm inombords. Kyssen tog slut och jag gav henne en stor kram. Nu kunde jag inte hålla mig, tårarna strömmade ut.
- I'm sorry Amy.. I'm so sorry. I have miss you.
- I have missed you to Harry.
Oh lala! ;) THEY GET BACK TOGHETER! :3
Sorry för dålig uppdatering. Men LIVET KOM IMELLAN (även fast det är värdens dåligaste ursäkt...) Men kram på alla läsare som fortsätter kommentera! Love to you! :)
22. del 1
Tidigare...
Amy hade redan checkat ut sen igår så vi sa hejdå till rummet och gick ner i lobbyn. Väl där så lämnade Olivia in nyckeln och vi började bege oss hem till mig för att lämna hennes stora bagage.
Harrys POV
Jag gick ensam på gatorna i london, mitt hus lång en bit utanför så det var en bit att gå. Jag hade säkert gått i en timme nu men hade säker en kvar. Men det var skönt att äntligen få röra lite på sig och få lite friskluft, även fast London kanske inte har den friskaste luften är det bättre än studioluften. Men med öronen fyllde med Ed så var det lugnt. Han hade gett mig några utav hans låtar som han inte släptt än som bara vänner emellan. Jag saknade honom, det var längesedan jag såg honom. Jag tittade upp från trotuaren och på ett väldigt komiskt sätt var jag just på Ed's gata. Jag skrattade till lite åt ironin men fortsatte gå yttligare några dörrar till innan jag kom fram till Ed's lägenhet. Jag tryckte in koden som han lärt mig, klev in och rusade smidigt upp för trapporna upp till våning 5. Jag knackade på dörren och efter en kort stund öppnade Ed. Man såg ganska nyvaken ut och jag insåg inte föränns nu att det var mitt i natten, runt halv tre.
- Oh, sorry for waking you up, i just missede you and I just walked by here and I had no idea what time is were. Han skrattade lite åt min tokiga historia men välkomnade mig in. Han hade bara ett par mysbyxor och en t-shirt på sig och hans hår var rufsigare än vanligt, men han var ändå samma snälla och omtänksamma Ed som inte går direkt på sak. Efter som han är en väldigt smart person så fattar han att något har hänt, något jobbigt. Men väntar tills imorgon med att prata om det, vi sätter oss i soffan och sätter på en halv dålig film som vi snabbt somnar till, men innan jag somnar hinner jag tänka att jag är glad att han en vän som Ed. Nästan lika bra som att ha som Louis.
Nialls POV
Vi satt i taxin på väg hem till mig eftesom jag inte riktigt haft tid till att ta körkort än. Vi var nästan framme, bara några kvater kvar. Det var en ganska skön tystnad efter den intensiva natten. Jag kände hur rodnade spred sig i ansiktet när jag tänkte tillbaka på går dagen.
- aw, your so cute when you blush, sa Olivia och log ett glittrande leende. Nackdel nummer ett med att vara irländsk, vara vit som marmor så varje liten rodnat bli som en tomat. Jag suckade lite och log mot Olivia och försökte vända sitvationen.
- Have you looked at yourself then? Svarade jag med en så cheeky röst jag kunde. Min plan lyckades och jag fick henna att rodna. 1-0 to Niall, tänkte jag.
-We're here, sa chaufören och öppnade Olivias dörr. Jag gick ut och tog över väskorna från chaufören, betalade honom och tackade för resan. Inga förväntansfulla fans var utanför min lägenhet idag tänkte jag lite snopen först, men det var ganska skönt att inte förklara vem Olivia var, inte idag. Fast vi skulle nog behöva gå ut med det snart, jag menar vi har ju till och md haft sex... Vi väntade på hissen, lata som vi är.
När vi lämnat väskorna innanför dörren i min lägenhet gick vi ner igen (ja denna gången dog vi trapporna). Vi kom ut på gatan och började gå, eftersom jag bor ganska centralt så bestämde vi oss för att börja med att gå och kolla på Big Ben. Flyget skulle gå klockan 21:00 så vi behövde åka ut till Heatrow vid 19:00, nu var klockan 11:00 så vi hade mycket tid på oss.
På väg till Beg Ben stannade vi på Starbucks och tog var sin varmchoklad och fralla. Eftersom vi inte hade käkat någon frukost. Jag åt upp mitt ganska fort och Olivia bara skrattade åt min glupskhet.
- Wow it's amazyn, sorry, Amazing in real life, sa hon och stannade mitt i gångbanan när hon fick syn på den stora byggnaden med klockan.
- Did you just say AmaZayn? Sa jag och flinade mot henne.
- Shut ut, it's a direction joke that you don't understand. Jag höjde på ögonbrynen och svarade lite kaxit
- So last night wasn't phenomeniall though?
- Just shut up, sa hon och fortsatte gå med bestämda steg. Jag stod kvar och flinade lite för mig själv innan jag sprang i kapp henneoch tog hennes hand i min. Jag kunde inte rå för att börja sjunga på Little things
Your hand fits in mine
Like it's made just for me
But bear this in mind
It was meant to be
And I'm joining up the dots with the freckles on your cheeks
And it all makes sense to me
Like it's made just for me
But bear this in mind
It was meant to be
And I'm joining up the dots with the freckles on your cheeks
And it all makes sense to me
Vi hade stannat vi Themsen och tittade över den på den stora välkända byggnaden på andra sidan. Jag tittade på henne och fortsatte sjunga. Jag närmade mig henne långsamt och tillslut möttes vi i en kärleksfylld kyss som tog slut alldeles för fort eftersom den blev avbruden av en kamerablixt. Fuck, Paparazzis.
Helloooo! Klockan är 4 så orkar inte gå igenom... Hoppas att ni gillar det och ber så mycket om ursäkt för vårat lilla uppehåll. Jag behöver sova nu eftersom skolan börjar snart, så ha det bra och om ni vill så får ni väldigt gärna kommentera :D Det betyder mcyekt för oss :)
SORRY!!!!!
Tack, tack, tack, tack till alla er som fortfarande hängerkar och faktiskt kollar in VARJE dag för att se om det kommit upp något nytt men bli besvikna varje dag... SÅÅÅÅÅÅ Ledsen för det men har lite tappat bort mig själv i skrivandet och så. Men ska i alla fall skriva så mycket jag orkar nu i natt så ni kanske får ett i kväll eller imorgon (tisdag)... Vill tacka alla er som fortfarande är kvar och jag/vi älskar er sååååå mycket!!!! Men som sagt nu har jag ett kapitel att skirva och på grund av mitt/vårat lååånga uppehåll ska det bli ett lååångt kapitel om ni nu vill det, och vill också passa på att önska er en god fortsättning och ber om ursäkt för att inte önskat god ju och gott nytt år tidigare, men gör det nu. Har själv haft det bra, sovit hos Hanna i en vecka nästan och vi såg berättetelsen om pi som var väldigt trevligt. (bara så ni vet så bor Hanna och jag 16 mil ifrån varandra men har kännt varandra hela livet så vi försöker att träffas på loven. Som t.ex kom hon till mig på höstlovet när vi startade bloggen. o.s.v) Ha det bäst så ses vi snart, hoppas jag...
