22. del 1

Tidigare...
Amy hade redan checkat ut sen igår så vi sa hejdå till rummet och gick ner i lobbyn. Väl där så lämnade Olivia in nyckeln och vi började bege oss hem till mig för att lämna hennes stora bagage.
 
Harrys POV
Jag gick ensam på gatorna i london, mitt hus lång en bit utanför så det var en bit att gå. Jag hade säkert gått i en timme nu men hade säker en kvar. Men det var skönt att äntligen få röra lite på sig och få lite friskluft, även fast London kanske inte har den friskaste luften är det bättre än studioluften. Men med öronen fyllde med Ed så var det lugnt. Han hade gett mig några utav hans låtar som han inte släptt än som bara vänner emellan. Jag saknade honom, det var längesedan jag såg honom. Jag tittade upp från trotuaren och på ett väldigt komiskt sätt var jag just på Ed's gata. Jag skrattade till lite åt ironin men fortsatte gå yttligare några dörrar till innan jag kom fram till Ed's lägenhet. Jag tryckte in koden som han lärt mig, klev in och rusade smidigt upp för trapporna upp till våning 5. Jag knackade på dörren och efter en kort stund öppnade Ed. Man såg ganska nyvaken ut och jag insåg inte föränns nu att det var mitt i natten, runt halv tre.
- Oh, sorry for waking you up, i just missede you and I just walked by here and I had no idea what time is were. Han skrattade lite åt min tokiga historia men välkomnade mig in. Han hade bara ett par mysbyxor och en t-shirt på sig och hans hår var rufsigare än vanligt, men han var ändå samma snälla och omtänksamma Ed som inte går direkt på sak. Efter som han är en väldigt smart person så fattar han att något har hänt, något jobbigt. Men väntar tills imorgon med att prata om det, vi sätter oss i soffan och sätter på en halv dålig film som vi snabbt somnar till, men innan jag somnar hinner jag tänka att jag är glad att han en vän som Ed. Nästan lika bra som att ha som Louis.
 
Nialls POV
Vi satt i taxin på väg hem till mig eftesom jag inte riktigt haft tid till att ta körkort än. Vi var nästan framme, bara några kvater kvar. Det var en ganska skön tystnad efter den intensiva natten. Jag kände hur rodnade spred sig i ansiktet när jag tänkte tillbaka på går dagen.
- aw, your so cute when you blush, sa Olivia och log ett glittrande leende. Nackdel nummer ett med att vara irländsk, vara vit som marmor så varje liten rodnat bli som en tomat. Jag suckade lite och log mot Olivia och försökte vända sitvationen. 
- Have you looked at yourself then? Svarade jag med en så cheeky röst jag kunde. Min plan lyckades och jag fick henna att rodna. 1-0 to Niall, tänkte jag. 
-We're here, sa chaufören och öppnade Olivias dörr. Jag gick ut och tog över väskorna från chaufören, betalade honom och tackade för resan. Inga förväntansfulla fans var utanför min lägenhet idag tänkte jag lite snopen först, men det var ganska skönt att inte förklara vem Olivia var, inte idag. Fast vi skulle nog behöva gå ut med det snart, jag menar vi har ju till och md haft sex... Vi väntade på hissen, lata som vi är.
 
När vi lämnat väskorna innanför dörren i min lägenhet gick vi ner igen (ja denna gången dog vi trapporna). Vi kom ut på gatan och började gå, eftersom jag bor ganska centralt så bestämde vi oss för att börja med att gå och kolla på Big Ben. Flyget skulle gå klockan 21:00 så vi behövde åka ut till Heatrow vid 19:00, nu var klockan 11:00 så vi hade mycket tid på oss.
På väg till Beg Ben stannade vi på Starbucks och tog var sin varmchoklad och fralla. Eftersom vi inte hade käkat någon frukost. Jag åt upp mitt ganska fort och Olivia bara skrattade åt min glupskhet. 
- Wow it's amazyn, sorry, Amazing in real life, sa hon och stannade mitt i gångbanan när hon fick syn på den stora byggnaden med klockan. 
- Did you just say AmaZayn? Sa jag och flinade mot henne.
- Shut ut, it's a direction joke that you don't understand. Jag höjde på ögonbrynen och svarade lite kaxit
- So last night wasn't phenomeniall though?
- Just shut up, sa hon och fortsatte gå med bestämda steg. Jag stod kvar och flinade lite för mig själv innan jag sprang i kapp henneoch tog hennes hand i min. Jag kunde inte rå för att börja sjunga på Little things
 
Your hand fits in mine
Like it's made just for me
But bear this in mind
It was meant to be
And I'm joining up the dots with the freckles on your cheeks
And it all makes sense to me

Vi hade stannat vi Themsen och tittade över den på den stora välkända byggnaden på andra sidan. Jag tittade på henne och fortsatte sjunga. Jag närmade mig henne långsamt och tillslut möttes vi i en kärleksfylld kyss som tog slut alldeles för fort eftersom den blev avbruden av en kamerablixt. Fuck, Paparazzis.

Helloooo! Klockan är 4 så orkar inte gå igenom... Hoppas att ni gillar det och ber så mycket om ursäkt för vårat lilla uppehåll. Jag behöver sova nu eftersom skolan börjar snart, så ha det bra och om ni vill så får ni väldigt gärna kommentera :D Det betyder mcyekt för oss :)
 


Kommentarer
Catie

Haha började nästan tappa hoppet men gud va glad ja blev när ja ändå kollade och fann ett kapitel! :D

2013-01-07 @ 05:35:15
URL: http://oneperfection.wordpress.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

littlethingsff.blogg.se

Olivia är från Göteborg och är 17 år gammal. Hon bor i en villa med sin mamma, pappa, störiga brorsa och halv gulliga lillasyster. Hon har det mesta hon behöver, det vill säga ett piano, en gitarr och annan inspelnings utrustning. Amy är också 17 och bor i en likadan villa på Olivias gata. Hon bor där med sin mamma. Hon har inga syskon så därför tar hon gärna hand om Olivias. Hon gillar att dansa och har hjälpt Olivia i många lägen.

RSS 2.0