Jag vaknade av något blött som droppade i mitt huvud. Jag spärrade panikslaget upp ögonen och där stod Amy och kunde knappt hålla sig för skratt. Vad var det som var så kul med att väcka folk igentligen, de blir bara sur och så får man sota för det själv. Efter en liten stund när jag fortfarande satt med samma ansikts uttryck och stirrade tomt ut i lufet så kunde hon inte hålla sig längre.

-Hahaha du ska bara se dig själv! Ditt hår och ditt ansiktsuttyck, de på samma gång, jag klara det inte. Skrattade hon fram så man nätt och jämt förstod. 

- Är du säker på att du har tagit din medicin rätt? För seriöst du är konstigare än vad du brukar. Sa jag och tittade undrande på henne.

- ee, ja, en spruta varje morgon och kväll men jag är bara så himla glad. 

- Haha jag förstår dig. Men vill du har hjälp med något eller varför väckte du mig? sa jag sadan.

- Nej jag tyckte att det kunde vara bra att gå upp nu efter som att klockan är 15:00 och konserten börjar om fyra timmar och om jag känner dig rätt så vill du ha något att äta och efter som du är ett sånt matvrak så tar det ju en timme för dig plus att vi behöver åka en timme innan och då åter står två timmar till kläder, smik och sånt, så gnäll inte utan var tacksam. Hjälp hade jag sovit så länge.

-Oj, tack för att du väckte mig. Men vad är det som doftar? Det luktade väldigt gott.

-Nej, säg inte att du har gjort pankakor! Ropade jag förvånat men glatt.

- Helvete vid kukensvrede! Ropade hon rakt ut och sprang till köket igen.(ursäkta språket men är man arg så är man...) Jag skrattade till lite åt hennes glömskhet. Tur att man inte har det som ämne, hon skulle ju ha ett stort F. Fast jag kanske inte var så begåvad jag heller... Jag gick ur sängen och drog på mig mysnyxor och en hoodie. Jag gick till köket, där stod Amy och stekte för fullt. Till min lycka stod det redan ett antal på bordet. Gud så hungrig jag var. Jag har inte ätit på säkert 15 timmar, minst! Jag satte mig hugrigt ner och tog fär mig åt pankakorna.

- Ta det lite lugnt jag vill också ha, sa Amy och skrattade lite åt min glupskhet.

- Va? har inte du redan ätit frukost? Sa jag med mat i munnen. Hon tittade äcklat på mig men svarade sen.

- Jo, men skulle bli glad om jag fick lite lunch också. Jag nickade men åter gick sedan till pankakorna. Stackars Amy stod säkert i en halv timme och bara stekte mer och mer. Tillslut var jag mätt, eller nästan i alla fall. Fast jag var ju aldrig mätt på något sätt. Jag tackade för maten och gick ut ur rummet men precis när jag var på tröskeln så sa hon.

- Stopp, stopp, stopp, jag lagar mat du diskar. Jag suckade men gjorde som hon sa. Min ögon blev stora när jag tittade på det stökiga köket. Det var ju nästan värre än när min pappa hade varit i köket och då var det illa! Så klart så saknade rummet diskmaskin så jag fick ställa mig och handdiska allt.

 

När jag var klar efter en timme så skyndade jag mig till dushen innan Amy kom på några fler arbetsuppgifter som jag skulle göra. Jag kände hur det varma vattnet slog mot min kropp, jag njöt. Detta var livet. Jag började nynna på Little things och kom o tänka på Niall. Vi hade haft en sms och skype kontakt under tiden. Vi hade pratat om hur det skulle bli när vi kom till London. Jag saknade honom värkligen och konstigast av allt så saknade jag hans läppar mot mina. Oh nu låter jag som om vi var ihop, fast det kan man ju inte säga att vi var direkt. Han hade gett mig en saning eller konka kyss och råkat säga att han gillar mig och jag hade sagt det samma visserligen på sms men ändå. Jag hade saknat honom så sjukt mycket den här månaden. Jag väcktes ur mina drömmar av en knackning på dörren.

- Olivia vi åker om en halvtimme. Jag fick lite halft panik och stänge av vattnet, virade in håret och min kropp i var sin handduk och gick sedan ut. Jag satte på mina turkosa chinos, ett oranget linne som matchade mitt hår och mina converse. Över linnet så drog jag på mig min gråa hoodie. Jag visste att det skulle bli varmt i lokalen men det var ju trot allt vinter så det var kallt ute.

När jag satt på lite smink och satt på mig mina glasögon så satte jag på en grå svart randig mössa. Amy var klädd i ett par tighta jeans, ett turkost linnen och en svart kofta på det. Jag visste att hon inte skulle ta av sin kofta efter som hon hade en smått missfärging efter alla sprutor. Just det, det påminnde mig om att jag skulle påminnan henne att ta en innan konserten.

- Amy glöm inte sprutan, sa jag när hon kom ut med sina skor i handen.

- Men jag tar den när jag kommer hem.

- Nej då kommer du glömma det ta den nu!

- Men jag vill inte, sa hon och tittade ner i marken. Jag förstod att hon hade det jobbigt men hon måste ta den annars så. Jag ville inte tänk på vad som kunde hända annars.

- Amy kom igen, jag kan ta den på dig om du vill?

- Okay då, sa hon och gick in till hennes säng för att hämta den. Hon gav den till mig och tog av sig linnet. Jag stod bakom henne.

- Vilken arm? Hon brukade byta ibland så man fick alltid fråga.

- Vänster tack, sa hon. Jag visste att hon inte var spruträdd, men hon gillade det inte. Fast vem gillar att ta sprutor? Jag stack in den och hon ryckte till lite. Jag sprutade in inehållet och drog sedan ut den försiktigt. Hon log tacksamt mot mig.

- wow Olivia var har du lät dig att ta sprutor så bra? 

- Jo du vet timmy är ju hyperalegisk mot nötter och du vet hur jag är med nötter så det har hänt att han har fått någon reaktion någon gång då och då, men efter som mamma är spruträdd så är det alltid jag som får ta den på honom. Hon nickade förståeende. 

Vi gick ut och ställde oss och väntade på taxin som Amy hade beställt.

 

Vi satt i sminkrummet och jag hade precis bytt om. Vi satt och väntade på att Lou skulle komma och fixa våra hår. Tillslut så kom hon.

- sorry I'm late but Lux was anrgy and sad, by the way can you take care of her for a while so I take care of your hairs? Jag nickade och gick fram till Lux. Hon var så söt, jag hoppas att jag får en sådan här liten goding någon vacker dag, tänkte jag och log lite. Hoppas att det blir Olivia...

---

Ett litet kapitel utan hanlig är resulataet utav noll insperation hehe. Men det är alltid något hoppas att ni gillade det! Ledsen för grammatik och stav fel men orkar inte gå igenom...;)